Växter och fauna i S:t Larsparken

S:t Larsparken anlades i slutet av 1800-talet

De flesta gångar var formade som stora mjuka bågar och endast ett fåtal huvudstråk var utformade linjärt. Hospital byggdes kring en mittaxel med en symmetriskt kringbyggd borggård. Närmast borggården anlades en striktare parkanläggning med raka buxbomkantade gångar, medan den övriga parken gavs en mjukare gestaltning i engelsk stil.

Under de första åren planterades 37 000 träd, buskar och häckplantor i parken. Även en djurkoloni inrättades med påfåglar, rävar, rovfåglar och en grupp rådjur. En trädgårdsmästare ansvarade för parken med hjälp av patienter. Omsorgen om parken var en del av Hospitalets tanke.

För att få skugga och lä och skapa ett trevligt utseende anlades omfattande planteringar i parken, något man tyckte var nödvändigt för ett mentalsjukhus. För att skapa omväxling och skönhet tillfördes parken en del mindre allmänna trädsorter varav en stor andel ännu finns kvar. En del ovanliga träd kom till S:t Larsparken genom sysslomannen H Windahls kontakter med professorn och föreståndarens vid Alnarps lantbruksuniversitet H Nathorst.

I det nordvästra hörnet av parken anlades en fruktträdgård och bakom det gamla köket återfanns köksträdgården. På Flindts planteringslista till trädgårdarna kunde man hitta bland annat mullbärs-, valnöt-, persiko- och aprikosträd. Planen sa även att alléerna skulle bestå av lind, kastanj och alm men man vet inte riktigt i vilken utsträckning planen följdes.

Utmed landsvägen uppkastades 1878 en vall som planterades med en Hagtornshäck. En större damm anlades där Grenverket (tidigare Medicinskt Centrum) nu ligger. Denna damm är numer igenfylld. En mindre damm, även den numer igenfylld, iordningställdes 1887 i det nordvästra hörnet, där lera för tegeltillverkning tidigare hade tagits. För privata gåvomedel anskaffades 1903 en djurkoloni med bl a påfåglar, rävar, rovfåglar och en rådjursflock. Ännu 1994 finns det ett hjorthägn inom området.

För parken svarade en trädgårdsmästare, men för parkens underhåll och skötsel stod de intagna (patienterna). Även de patienter som var intagna så sent som under 1930- och 40-talen stod för skötsel och underhåll i parkmiljön. Över 15 utearbetslag med sammanlagt cirka 200 patienter utövade detta arbete. Möjligheterna att kunna erbjuda patienterna en meningsfull sysselsättning var en starkt bidragande orsak till exempelvis de omfattande nyttoodlingarna som funnits inom området.

I det nordvästra hörnet av parken anlades en fruktträdgård och bakom det gamla köket återfanns köksträdgården. På Flindts planteringslista till trädgårdarna kunde man hitta bland annat mullbärs-, valnöt-, persiko- och aprikosträd. Planen sa även att alléerna skulle bestå av lind, kastanj och alm men man vet inte riktigt i vilken utsträckning planen följdes.

Utmed landsvägen uppkastades 1878 en vall som planterades med en Hagtornshäck. En större damm anlades där Grenverket (tidigare Medicinskt Centrum) nu ligger. Denna damm är numer igenfylld. En mindre damm, även den numer igenfylld, iordningställdes 1887 i det nordvästra hörnet, där lera för tegeltillverkning tidigare hade tagits. För privata gåvomedel anskaffades 1903 en djurkoloni med bl a påfåglar, rävar, rovfåglar och en rådjursflock. Ännu 1994 finns det ett hjorthägn inom området.

För parken svarade en trädgårdsmästare, men för parkens underhåll och skötsel stod de intagna (patienterna). Även de patienter som var intagna så sent som under 1930- och 40-talen stod för skötsel och underhåll i parkmiljön. Över 15 utearbetslag med sammanlagt ca 200 patienter utövade detta arbete. Möjligheterna att kunna erbjuda patienterna en meningsfull sysselsättning var en starkt bidragande orsak till exempelvis de omfattande nyttoodlingarna som funnits inom området.

*Material hämtat från Lund utanför vallarna del 2, Bevaringsprogram Lunds kommun. Bilder hämtade hos Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet.

Under 2016 genomfördes restaurerande åtgärder avseende Klocktornsplatsen, Överläkarplatsen och Centralaxeln. Hemsö vill med detta återskapa inslaget av vatten genom att restaurera fontärnerna, sänka cykelhastigheterna längs med centralaxeln och låta Överläkarplatsen och Klocktornsplatsen vara områden som beträds på de lekande barnens villkor med ökade lekytor och gröna inslag.

Flygfotot över S:t Larsområdet ovan visar Hemsös mark markerad i vitt.

S:t Larsparken som utbildningsmiljö

Naturen sänker stressnivåer och stimulerar inlärningsförmågan. Frisk luft och dagsljus samt naturliga bullernivåer har forskningen visat ökar vårt välbefinnande.

Parken har successivt omvandlats från äldre tiders slutna vårdmiljö till dagens öppna lärmiljö med ett stort antal förskolor och skolor utspridda i området. Runt 3000 barn och ungdomar från förskole- till gymnasieålder rör sig i och kring parken varje dag. Parken är således en utbildningsplats såväl som en arbetsplats för många människor.