Hospitalets dagliga drift
Lunds hospital var i sig självförsörjande. En del av patienternas behandling var arbetsterapi och många av produkterna de producerade såldes sedan vidare. På området producerades även mycket av grönsakerna som användes till maten samt tygerna som användes till bland annat kläder. I snickeriverkstaden jobbade de flitigt för att tillverka både möbler till de färdiga byggnaderna samt virke till de planerade.
För att hålla hospitalet självförsörjande krävdes en del ekonomibyggnader för produktion och drift. Snickeriverkstad, tvättbyggnad och matsal är bara några exempel på vad som uppfördes och står kvar än idag.
Inom området räknas By 18-21, 31-33, 35 och 37 (se karta).
**Bilder hämtade hos Sydsvenska Medicinska Sällskapet.
Ekonomibyggnaderna på hospitalet
-
-
-
Byggnad 20
Ångpannebyggnad
Byggår: 1932-33 omb. 1987
Läs mer
Arkitekt: Carl Westman, 1987 Sven Lennart -
-
-
-
-
Byggnad 35
Ackumulatorbyggnad
Byggår: 1908
Arkitekt: OkäntBy 35 är en låg byggnad i rött tegel som antagligen uppfördes för det ackumulatorverk som anskaffades 1907-1908.
-
Byggnad 37
Centralkök med personalbostad
Byggår: 1935-37/1984
Läs mer
Arkitekt: Sven Markelius, 1984 Cerry Persson/Sten Samuelsons ark. Kontor
Vill du veta mer?
-
Om S:t Larsparken
Där Lund är som grönast ligger S:t Larsparken och Hemsö utvecklar området successivt. Vi möjliggör så att det i parken finns utrymme för att leva, leka och lära samt bo.
Läs mer -
Växter och fauna
När Hospitalet byggdes i slutet av 1800-talet fick den danska trädgårdsarkitekten Henrik A Flindt uppdraget att formge parken.
Läs mer -
S:t Larsparkens historia
1850 tog hospitalsbyggandet fart i landet, med tankar om att patienter skulle botas genom meningsfull sysselsättning, solljus, frisk luft och god hygien.
Läs mer