Hoppa till innehåll
Hem / Historia / Hospitalets drift och ekonomibyggnader

Hospitalets dagliga drift

Lunds hospital var i sig självförsörjande. En del av patienternas behandling var arbetsterapi och många av produkterna de producerade såldes sedan vidare. På området producerades även mycket av grönsakerna som användes till maten samt tygerna som användes till bland annat kläder. I snickeriverkstaden jobbade de flitigt för att tillverka både möbler till de färdiga byggnaderna samt virke till de planerade.

Patienter i snickeriverkstaden.

För att hålla hospitalet självförsörjande krävdes en del ekonomibyggnader för produktion och drift. Snickeriverkstad, tvättbyggnad och matsal är bara några exempel på vad som uppfördes och står kvar än idag.

Inom området räknas By  18-21, 31-33, 35 och 37 (se karta).

*Material hämtat från Lund innanför vallarna del 2, Bevaringsprogram Lunds kommun. Viss information är hämtad från intervju med Gustaf Arfwidsson, före detta skötare på S:t Lars.
**Bilder hämtade hos Sydsvenska Medicinska Sällskapet.

Ekonomibyggnaderna på hospitalet

  • Byggnad 18

    Verkstadshus

    Byggår: 1879
    Arkitekt: Okänd

    Läs mer
  • Byggnad 19

    Tvättbyggnaden

    Byggår: 1910-11
    Arkitekt: Axel Kumlien

    Läs mer
  • Byggnad 20

    Ångpannebyggnad

    Byggår: 1932-33 omb. 1987
    Arkitekt: Carl Westman, 1987 Sven Lennart

    Läs mer
  • Byggnad 21

    Stallbyggnad

    Byggår: 1879
    Arkitekt: Okänd

    Läs mer
  • Byggnad 31

    Vattenreningsanläggning

    Byggår: 1971
    Arkitekt: Hans Rendahl

    Läs mer
  • Byggnad 32

    Pumphuset

    Byggår: 1878-79
    Arkitekt: troligen Axel Kumlien

    Läs mer
  • Byggnad 33

    Växthuset

    Byggår: Okänt
    Arkitekt: Okänt

    Läs mer
  • Byggnad 35

    Ackumulatorbyggnad

    Byggår: 1908
    Arkitekt: Okänt

    By 35 är en låg byggnad i rött tegel som antagligen uppfördes för det ackumulatorverk som anskaffades 1907-1908.

  • Byggnad 37

    Centralkök med personalbostad

    Byggår: 1935-37/1984
    Arkitekt: Sven Markelius, 1984 Cerry Persson/Sten Samuelsons ark. Kontor

    Läs mer

Vill du veta mer?

  • Om S:t Larsparken

    Där Lund är som grönast ligger S:t Larsparken och Hemsö utvecklar området successivt. Vi möjliggör så att det i parken finns utrymme för att leva, leka och lära samt bo.

    Läs mer
  • Växter och fauna

    När Hospitalet byggdes i slutet av 1800-talet fick den danska trädgårdsarkitekten Henrik A Flindt uppdraget att formge parken.

    Läs mer
  • S:t Larsparkens historia

    1850 tog hospitalsbyggandet fart i landet, med tankar om att patienter skulle botas genom meningsfull sysselsättning, solljus, frisk luft och god hygien.

    Läs mer